gondich

Tinglan har betytt otroligt mycket för mig. Hon har hjälpt mig mycket inom ridningen. Det var på henne jag red min första riktiga tävling, det var med henne jag började träna, det var på henne jag lärde mig hur man red, inte bara "åkte häst". Men det var inte bara det. Hon var också en av mina allra bästa vänner. Hos henne sökte jag stöd om jag var ledsen, och vi gick egenom motgångar tillsammans. Med Ting-E-Ling har jag några av mina absolut bästa ponnyminnen. Men något av det bästa var stunderna på hennes rygg, i hagen eller i boxen. Jag somnade t.o.m på hennes rygg några gånger... xD
Våran tid tillsammans tog slut väldigt plötsligt. Trots att jag hade vetat hela sommaren att hon skulle säljas, trodde jag inte att det skulle hända just den dagen. Efter en hoppträning på Gunde, borstade jag av Gunde och Tinglan. Vi skulle just släppa ut ponnyerna i hagen när mammas mobil ringde. Tinglans nya ägare skulle hämta henne dagen efter.
Jag saknar henne fortfarande, trots att jag har världens bästa ponnyer.

Jag kommer alltid att älska dig, Ting-E-Ling <3


Här kommer några bilder från vår tid tillsammans


Bilderna nedan togs våran sista dag tillsammans


Och tills sist, en bild på oss när jag hälsade på min älskling i somras <3


Min Ting-E-Ling <3